Regeringen lägger fram förslag om förenklade skatteregler för utdelning och vid försäljning av aktier i fåmansföretag. Reglerna handlar om fördelning av den del av utdelningen resp. köpeskillingen som ska beskattas som inkomst av kapital och som inkomst av tjänst.

Skatt på utdelning

De särskilda reglerna om beskattning av utdelning finns till för att hindra att arbetsinkomster kan omvandlas till lägre beskattad utdelning. För den enskilde delägaren måste man också ta hänsyn till att löneinkomster även ger pensionsrätter och rätt till sjukpenning, föräldrapenning m.m. Störst betydelse har därför möjligheten till omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster för personer som betalar statlig inkomstskatt och som ligger över de nivåer där sociala avgifter ger olika sociala förmåner.

Dagens regler innehåller en förenklingsregel och en huvudregel som innebär att underlaget för utdelning som beskattas som inkomst av kapital beräknas utifrån de löner som företaget betalat ut förutsatt att företagaren själv tar ut en viss minimilön. Dessa regler föreslås nu ersättas med en gemensam regel.

För alla företag införs ett grundbelopp för utdelning som beskattas som inkomst av kapital. Beloppet är på 4 inkomstbasbelopp vilket innebär ca 322 000 kr år 2026. Detta innebär en höjning, som framför allt kommer de minsta bolagen till del, med ungefär 100 000 kr jämfört med den nuvarande förenklingsregeln. Grundbeloppet kopplas till andelarna i företaget och fördelas obligatoriskt på samtliga andelar. Det innebär att om ett företag ägs av flera personer fördelas grundbeloppet utifrån ägarandel. En person får inte tillgodoräkna sig mer än ett grundbelopp om denne är delägare i flera företag.

Det kommer även i fortsättningen att vara möjligt att få en högre utdelning som beskattas som kapital baserat på de totala lönerna i företaget. Reglerna förenk­las och både förbättras och försämras beroende hur dagens regler slår. Underlaget för kapitalbeskattad utdelning föreslås fortfarande bli 50 procent av löneunderlaget. Men i stället för kravet att delägarna ska ta ut en viss ägarlön ska varje delägare i fortsättningen göra ett avdrag med 8 inkomstbasbelopp (ca 645 000 kr) vid beräkningen av löneunderlaget. Om två makar är verksamma i företaget ska löneutrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget.

Lönesumman kommer att fördelas ut på samtliga aktier. Detta innebär att samtliga delägare i företag kan få del av löneunderlaget. Jämfört med nuvarande regler innebär detta en nackdel för företag där ägarlönerna utgör en betydande del av löneunderlaget. Det nuvarande kravet att en person måste äga minst 4 procent av kapitalet i ett bolag tas bort. Detta innebär en väsentlig förbättring för delägare i t.ex. stora konsultföretag där de totala lönesummorna är höga och antalet delägare är många.

I dagens regler finns en möjlighet att beräkna utdelningsutrymmet baserat på kapitalunderlag, detta gäller andelar som anskaffades senast i början av 1990-talet. Dessa regler kommer nu att tas bort.

Många delägare tar inte ut utdelning varje år. Det kommer även i fortsättningen finnas en möjlighet att spara utdelning. Men till skillnad från dagens system kommer det sparade utdelningsutrymmet inte att räknas upp med någon ränta.

Generationsskiften

Reglerna om beskattning som inkomst av kapital respektive tjänst gäller även vid försäljning av aktier i ett fåmansföretag. I dagens regler finns olika tidsfrister som innebär att dessa regler även ska tillämpas under en femårsperiod. Regeringen föreslår nu att denna period förkortas från fem till fyra år vilket minskar inlåsningseffekterna. Detta påverkar bland annat trädabolag samt utomståenderegeln och bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet. Denna förändring föreslås träda ikraft den 31/12 2026.